Tips, erfarenheter, ögonöppnare, bra-att-veta-grejer med mera från interna och externa källor...

Åtgärder mot potatisbladmögel

potatisbladmogelPotatisbladmögel är en svampsjukdom som utöver potatis även brukar angripa tomatplantor. Sjukdomen sprids snabbt genom att mögelsporar sprids med vinden och smittkällan består av angripen potatisblast.

Sjukdomen kan inte bekämpas men spridningen kan bromsas. Borttagning av potatisblast så snart angrepp uppträder minskar risken för spridning av smittan till angränsade lotter, minskar risken att förstöra den egna och andras tomatskörd, och få sporer som övervintrar i marken. Tomater som har hunnit mogna innan plantan blev sjuk kan ätas som vanligt, men gröna tomater kommer inte att mogna utan kommer att ruttna. Jättetrist.

Du uppmanas att klippa blasten så nära marken som möjligt och föra bort den från koloniområdet. Potatisknölarna kommer då inte att växa mer men kan ligga kvar i jorden, det är ett säkert förvaringsställe.

Läs mer om att förhålla sig till växtsjukdomar i våra Allmänna ordningsföreskrifter.

 

Växtföljd och växelbruk

Växter har olika behov och egenskaper. Vissa är mer näringskrävande, andra mindre. Odlar man dem på samma plats år efter år är det bara en tidsfråga innan det uppstår brist på näringsämnen i jorden. Utarmad jord skapar inga bra förutsättningar för utveckling av starka friska plantor, växterna börjar bli sjuka och dör. Allvarliga virussjukdomar som klumprotsjuka (kål), potatisbladmögel, potatiskräfta, vitmögel (vitlök) m fl övervintrar flera år i jorden. Fortsätter man odla samma gröda på samma plats återkommer smittan garanterat ännu starkare nästa år.

För att förebygga växtsjukdomar har människor sedan länge tillämpat en metod kallad växelbruk eller växtföljd. Man roterar odlingarna så det tar minst 4 år innan en gröda kommer tillbaka till samma odlingsplats.

Näringskrävande grödor är t ex kål, gurka och pumpa. Lök och rotfrukter är mindre krävande. Potatis luckrar upp jorden och ställer nästan inga krav alls. Baljväxter (alla bönor, ärtor) berikar jorden med kväve. Bra att veta när växtföljden planeras.

Är du ny på kolonin vet du inte vad som odlades på din lott tidigare. Innan du börjar plantera fråga grannar, de kommer kanske ihåg. Börja med att mata jorden med naturgödsel. Använd täckmetoden så tillför du näringsämnen kontinuerligt. Och börja med harmlösa grönsaker (åtminstone första året).

Grödor som skapar problem om man inte byter plats på dem är kål, potatis, ärtor och vitlök. Regeln gäller växtens hela botaniska familj. Visste du till exempel att tomat är en potatisväxt? Potatisbladmögel sprids med vinden så tomatplantor ska inte planteras i närheten av potatis! Andra grönsaker och perenner är det inte så noga med, de kan planteras mer efter smak och behag.

Här är ett exempel på rullande schema för växelbruk:

År 1, näringskrävande växter:

kålväxter, gurka, purjo, vitlök, squash, selleri

År 2, växter med mindre näringsbehov:

rotfrukter, mangold, sallat, persilja, dill

År 3, växter med litet näringsbehov:

potatis

År 4, växter som berikar jorden:

ärtor, bönor, spenat, gröngödsling

Odla.nu har en mycket pedagogisk och inspirerande beskrivning av växelbruk, läs här link ikon 20

F1-hybridfröer

F1 hybriderTänker du använda egna fröer som du tog från din favoritplanta (t ex tomat) förra året? Det kan du absolut göra om du är säker på att din planta kom från vanliga fröer. Men om förpackningen var märkt "F1" har du sparat fröer från en inavlad planta och du kan misslyckas totalt. Det är nämligen endast en pytteliten chans att fröna kommer att ge nya plantor med exakt samma egenskaper som moderplantan. Så det är bra att spara sina fröpåsar, för hur ska du annars veta?

Vanliga sort-äkta fröer är resultat av en spontan korspollinering i naturen och härstammar från en och samma sort. Hybridfröer är resultat av handpollinering med människans hjälp och korsning av två sorter. Vilka sorter som korsades är förstås hemligt. Syftet är att åstadkomma större skördar och mer transporttåliga sorter, ofta på bekostnad av något annat, t ex smak. Det finns oändligt många F1-hybridsorter och den fröfirma som förädlat fram sorten äger den. Försvinner firman på grund av t ex konkurs försvinner sorten.

F1-hybridfröer är alltså inte naturligt sort-äkta fröer. Åsikterna om dem går isär, det sägs ibland att de ska vara skadliga men skadan består väl främst i brustna förväntningar. F1-fröer finns att köpa i massor överallt, se bilden från nelsongarden.se. Hybridfröer ar ofta betade, men de är inte genmodifierade.

Det finns så klart fördelar och nackdelar med de här fröna och det är upp till var och en av oss att välja.

Betade fröer

betad havreRedan i antiken behandlade människor utsäde för att förhindra spridning av skadliga växtsjukdomar. Man badade fröna i urin, vin, saltvatten och senare i tiden även löksaft. I medeltiden använde man ämnen innehållande bland annat arsenik. På 1800-talet användes kopparsulfid. På 1900-talet praktiserade man behandling med kvicksilverklorid. Så betning av fröer är en mycket gammal metod och används fortfarande mot vissa utsädesburna växtsjukdomar. Skillnaden är att dagens betning görs av avancerade maskiner i slutna system och betningsmedel är mycket mindre farliga. Det finns en lista på tillåtna substanser i EU och mängden av kemikalier som används kontrolleras noga. Förpackningarna måste vara tydligt märkta med namn på det verksamma ämnet.

Betade fröer är alltså fröer som är behandlade med bekämpningsmedel i förebyggande syfte. Det är lätt att se därför att ett betat frö har ett färgat hölje runt sig. De kan vara till exempel gröna, orange, lila, röda, etc. Den färgglada ytan innehåller bekämpningsmedel som fröna badades i för att göra växten motståndskraftig mot skadesvampar men också mot insekter när plantan är liten. Tack vare behandlingen ökar chansen att fröna gror bättre och plantorna får bättre start i livet, men... Det finns ett stort ”men” bakom betning. Det är klart att vi alla vill ha friska plantor, men trots att medlen är tillåtna i EU är de inga snälla kemikalier. För att förstå bättre vad jag skriver om läs den här artikeln på svenska yle.fi link ikon 20

Enligt forskare vid Svenska Lantbruksuniversitetet i Uppsala blir en del av ämnen som fröna betas i liggande länge i jorden och de är giftiga för levande organismer, inte minst för bina. Inte bra!

Det finns växtsjukdomar som skulle kunna undvikas med betade fröer men vi som odlar ekologiskt satsar på en frisk levande jord istället. Jord som kryllar av maskar och levande organismer. Jord som är välmående tack vare tillämpning av växtföljd och ekologisk gödsel som hästskit, Bokashi och komposterat ogräs. Inga kemikalier. Så skapar vi bättre förutsättningar för långsiktigt hållbar odling. I jorden finns massa levande organismer, svampar, bakterier och små djur som ständigt arbetar för att kunna förse växterna med näring. Genom att undvika gifter skapar vi bättre förutsättningar för våra små vänner att lyckas med sin uppgift.

Obs! Om det står "pelleterade fröer" på förpackningen behöver du inte vara orolig, de innehåller inga farliga bekämpningsmedel och går bra att använda. De är större, lättare att så (till exempel morötter eller sallad), men betydligt dyrare.

Kvalsterangrepp på svarta vinbärsbuskar

kvalsterknopparSvarta vinbärsbuskar kan angripas av gallkvalster, små skadeinsekter som tar sig in buskens knoppar på hösten. Kvalstren sprider ett virus som i sin tur orsakar reversion. Detta medför mindre och mindre skörd och busken blir till slut steril. Detta är en långsam process. Enligt studier gjorda vid Svenska lantbruksuniversitetet (SLU) kan det ta 3-5 år från att plantan har infekterats tills det bryter ut och viruset sprider sig till närliggande plantor. Angripna buskar kännetecknas av kvalsterknopparna som kommer tidigt på våren. Dessa ser ut som runda bollar, bladknopparna är däremot spetsiga.

Klicka länksymbolen för att visa ett dokument med bilder och ytterigare information från SLU link ikon 20

Webbplatsen använder "cookies" för vissa funktioner. Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies.